Trodde att älsklingen skulle komma som en räddande ängel nu när ALLA mina kompisar är å märker renar eller föder barn eller jobbar. Men nej då. Han sticker såklart iväg så fort han har slagit upp ögonen på morgonen. Och här sitter jag ensam kvar... -Jag kanske kan följa..? försöker jag lite försiktigt, men det blir kalla handen... Han ska iväg med SIN kompis. Dom ska göra typiska grabb-saker. Som att hämta en trasig bil, titta på en annan trasig bil och disskutera fiske... Vanligtvis brukar han smyga upp på morgonen så att inte jag vaknar, sen ringer han mitt på dan och är sur för att jag bara sover bort all min ledig tid... Men idag hörde jag när han kom, han den långa... Så jag skyndade mej upp och ökade in i badrummet å borsta tänderna och kissa morron... Men det hjälpte ju inte, för nu sitter jag ju här helt själv och väntar på att nått riktigt kul ska hända. Jag försökte tom. planera lite inför kvällen med att säga att vi kan gå på ön ikväll och ha trevligt, men då säger han: -Jag ska inte ut!! -Du får gå själv!! Ja, eller hur?  För det lär ju hända att jag går ut på puben utan nån som helst livlina... Yeah right!